Vanliga frågor
Vanliga frågor
Mycelium är det nätverk av svamptrådar (hyfer) som utgör svampens “kropp” under jord eller i andra organiska material. Det fungerar som ett naturligt kommunikations- och näringssystem, där det bryter ner organiskt material och frigör näringsämnen som sedan kan återanvändas av växter och andra organismer. Det är som naturens osynliga nätverk – kopplar ihop och stöder liv på jorden.
Enligt BETSI-studien som Boverket utfört har 36 % av alla svenska bostäder fukt eller mögelskador som påverkar inomhusmiljön och enligt rapporten STIL2 har 40% av skolor och förskolor någon form av fuktskada.
– Boverket (2009). Så mår våra hus – redovisning av regeringsuppdrag beträffande
byggnaders tekniska utformning m.m. ISBN 978-91-86342-28-9
– Boverket (2010). God bebyggd miljö – Utvärdering av delmål för God inomhusmiljö
– resultat från projektet BETSI. ISBN 978-91-86342-55-5
– Boverket (2010). God bebyggd miljö – förslag till nytt delmål för fukt och mögel Resultat
om byggnaders fuktskador från projektet BETSI. ISBN 978-91-86559-79-3
– Boverket & Energimyndigheten (2007). Energianvändning & innemiljö i skolor och förskolor – Förbättrad statistik i lokaler, STIL2. ER 2007:11. ISSN 1403–1892
Det finns ingen koppling mellan ett enskilt mikrobiellt ämne och byggnadsrelaterad ohälsa. Det finns däremot en koppling mellan FUKT & mikroorganismer och ohälsa.
Infektion är ett tillstånd som uppkommer när en smitta, till exempel bakterier eller svamp, koloniserar en värdorganism. För att göra det måste mikroorganismen vara livskraftig. Mögelsvamp infekterar oerhört sällan människor. I fukt- och mögelskadade byggnader och sambandet till byggnadsrelaterad ohälsa, handlar hälsokopplingen inte om infektion utan om miljöexponering. En miljöexponering är en exponering för skadliga kemiska, fysikaliska eller biologiska medel i omgivningen, eller omgivningsfaktorer som kan medföra exempelvis joniserande strålning eller giftiga ämnen. En sådan exponering kräver inte att mikroorganismerna är livskraftiga.
Flera litteraturöversikter och meta-analyser redovisar samband mellan fukt- och mögelskador i byggnader och risk för negativa hälsoeffekter. Risken för olika typer av hälsobesvär på grund av fukt och mögel i inomhusmiljön uppskattas varierande i olika studier, till exempel anges att risken för luftvägsbesvär ökar med 30–75 procent om man bor i hus med fukt och mögel.
Enligt miljöhälsorapporten hävdar 1,2 miljoner vuxna människor i Sverige att de har något hälsosymptom som de sätter i samband med innemiljön. I miljöhälsorapporten är inte barn tillfrågade vilket kan innebära att denna siffra kan vara högre.
Kort sagt: nej. ”Mikrobiell växt kan avge sporer, cellfragment, allergener, mykotoxiner, endotoxiner, glukaner och flyktiga ämnen, men man har inte ännu kunnat koppla något mikrobiellt agens till hälsoeffekter i fuktskadade hus. Området är komplext med många olika möjliga agens och riskbedömningen försvåras av bristen på standardiserade metoder för att kvantifiera mikrobiell exponering. Det finns därför ingen rekommendation för något särskilt exponeringsmått som skulle kunna användas för att värdera hälsorisken. De mätmetoder som används i Sverige idag i samband med innemiljöutredningar ska användas som en del i utredningsarbetet tillsammans med andra observationer. Syftet med mätningen ska vara att kunna hitta förklaring till den upplevda byggnadsrelaterade ohälsan. Inga, idag tillgängliga, mätmetoder kan användas för att påvisa eller avvisa att ohälsan beror på den specifika innemiljön”. Läs mer i artikeln Mögel & hälsa i byggnader, en litteratursammanställning för träbyggnadsindustrin under menyn Artiklar & länkar.
Vetenskapliga studier och myndigheter avråder från användning av kemiska medel för att sanera påväxt. Anledningen är att de har en begränsad effekt och att användningen i sig kan innebära en risk för ökade mängder föroreningar i inomhusluften. Dessutom finns en risk att den mikrobiella påväxten bara dödas och inte tas bort, inte är bra då död/inaktiv påväxt kan innebära hälsorisker. Istället rekommenderas mekanisk sanering så som blästring, hyvling eller byte av material.
Samordnad skadedjurskontroll eller IPM, är en strategi för att motverka skadedjur och mögel. Att arbeta med IPM innebär att ersätta kemiska bekämpningsmedel med ett förebyggande arbete och i första hand mer miljövänliga metoder.
Lär dig mer om IPM
Har du förslag på frågor som borde inkluderas under Vanliga frågor? Skriv till oss på info@mycelium.se